Entry 97: Long time no love

Godmorgon
Det har nu gått en tid sedan jag skrev något här.
Livet går ju upp och ner.

Jag väntar fortfarande på besked från försäkringskassan angående min sjukpenning, det är inte sant vad segt kuggarna går i maskineriet. Snart börjar jag misstänka att det är operatören som är den svaga länken..

Skitsamma.
Saknade jag all förhoppning och tålamod kunde jag lika gärna börja sälja heroin och crack till dom behövande. Det hade åtminstone inbringat en ekonomi.
Fast å andra sidan skulle jag mer än troligt väldigt snabbt börja  punda själv igen så det lösningen är inte så hållbar.

Jag jobbar på min nykterhet, det är en evig kamp sanna mina ord. Varje morgon måste jag påminna mig själv om varför jag inte ska ta en firre smack och för allt att bli underbart. Det är så livet ser ut.

Tills vidare.
//MM