Entry 65: Signal

Hej Hej
Det var ett par dagar sedan, nej då allt är som vanligt, inget har hänt som skulle ha hindrat mig från att updatera den här sidan. Det ända jag kan säga är väll att jag har varit för upptagen.
Upptagen med livet.

Jag har funderat endel kring vissa individer och döden både som ett fenomen och döden som ett säkert avslut så att säga.
Jag har haft ett par människor nära mig ta livet av sig, båda två var "inlåsta" av samhället, den ena i häktescell och den andra på instutition.
Varför jag tar upp var dom befann sig är för att jag vill förmedla lite så ni kan tänka er var deras tankar befann sig vid tillfällena.

Båda två var även missbrukare, den ena var heroinist och den andre lite blandat, patologiskt missbruk.
Dom var båda inte främmande med inlåsning, dom hade varit inlåsta i fängelse, instutition och allt sådant flera gånger tidigare.
Vad som fick det att brista till slut kan man bara spekulera om.
Jag som missbrukare kan relatera till dessa människor. Jag får anta att det var en blandning av skam, depression och hopplöshet.

Kan du varken se vägen eller höra klockan ringa så tar det inte lång tid innan du slår i väggen när du famlar i mörkret.

Jag tror att dom två är på ett bättre ställe idag där dom kan vara vad dom drömde om och vad dom ville men inte kunde.
Att fundera på saker som dessa får en att granska sitt eget liv och jag hoppas alla andra som också har erfarenheter som dessa kan ta till sig vad som gick fel för andra och bygga vidare på erfarenheten i sina egna liv. Man måste våga se saker för vad dom är och inte försöka gräva ner huvudet i sanden och hoppas att världen finns kvar imorgon.

Jag är inte främmande till döden, jag låg som jag har skrivit inför döden i förra året när jag skjutsades in till sjukhus. Jag överlevde, vilket jag är oerhört tacksam över och jag har vänt det till något positivt och tagit tag i mitt missbruk och det verkar fungera den här gången.
Alla borde ta sig tid att granska sina egna liv och inte blunda för det otäcka utan fixa det som inte fungerar och försöka bli en mer harmonisk människa.

Nu vart det sentimentalt men det är så versen går ibland.
Ha det bra.
//MM