Jag vet inte om ni som läser det här, om någon av er har upplevt delerium tremens, eller kanske vart hos någon som har råkat ut för det.
Det är tämligen vanligt bland grava alkoholister som efter år av hårt krökande inte kan få tag i sin sprit plötsligt.
Det kan även drabba bensodiazepinberoende människor, jag antar att det även kan drabba människor som druckit stora mängder GHB under lång tid som plötsligt inte kan få tag på mer.
Jag tror alla droger som påverkar GABA området i hjärnan har delerium tremens som abstinenssymptom.
Det är ett hemskt tillstånd, det är allt jag kan säga. Det är hemskt.
Jag fick det när jag låg inlagd på sjukhus förra året 2010, i mitt fall var det pga bensodiazepiner och GHB. Jag hade innan jag hamnade på sjukan dagligen använt allt från 4-12mg Iktorivil + 2-4mg Xanor & okända doser GHB dagligen. Riktigt mycket GHB var det.
Jag hade nämligen fått in en leverans med potent GBL från Tyskland som jag kokat till GHB även om jag även drack rent GBL till och från också så har jag alltid gillat bra kokat GHB istället för ren GBL.
Iallafall så fick jag på sjukan ett par Sobril 10'or om dagen, det var inte alls mycket kanske 2-3st.
Innan det hade jag legat i medicinsk koma i någon vecka så jag hade inte blivit abstinent innan för jag tror jag fick större doser då.
Men när dom sänkte mig till 2-3st Sobril 10mg per dag började allting...
Det började som insomnia, jag kunde inte sova. Jag började få spasmer eller ryck i kroppen till och från och ögonen hade svårt att fokusera dom fladdrade bara runt.
Min mor var den första som såg att något var väldigt tokigt.
Sedan började jag ha vakendrömmar och det var bara mardrömmar hela tiden, i nästa fas började jag få synhallucinationer och det var här allt spårade ut.
Jag såg människor klättra in genom mitt fönster i mitt rum på sjukhuset, dom riggade en kamera i ena hörnet och dom stod vid fötterna vid sängen och bara kollade på mig och jag bara visste att dom ville mig illa.
Jag trodde att jag var någon Indiana Jones, jag tappade helt tidsuppfattningen och vem jag var och vart jag var så jag slet av mig alla droppslangar och låste in mig på badrummet och det var där personalen fann mig flertalet gånger med blod droppande från armarna där jag hade dragit ur nålarna.
Det här pågick i ett par dagar och min familj jobbade stenhårt för att få mig hjälp.
Psyk-avdelningen visste inte vad dom skulle göra, dom visste inte vad som var fel med mig, ingen visste ju det!
Så kom en dag överläkaren från beroendevården, han såg direkt att jag hade delerium tremens och skrev ut 140mg Sobril till skillnad från dom 20-30mg jag hade innan.
Och det vart som dag och natt. Jag vaknade efter en god natts sömn upp som en ny människa, alla hallucinationer var väck, ingen mer paranoia. Det var en upplevelse jag aldrig glömmer.
Det är oerhört svårt att förmedla med ord hur det känns och hur det är, det är något man måste gå igenom för att förstå till 100%.
Ta hand om er!
//MM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar